Regelverk kring vattenskydd

Inom vattenskyddsområdet gäller vattenskyddsföreskrifter. Föreskrifterna ska avvärja eller minska risken för kvalitetsförsämringar i grundvatten på kort och på lång sikt, det kallas för flergenerationsperspektiv. Föreskrifterna innebär inskränkningar i markanvändningen.

Föreskrifter upprättas för att begränsa verksamheter som kan innebära en förhöjd risk för att dricksvattnet förorenas från såväl punkt- som diffusa utsläppskällor. Inskränkningarna är formulerade som förbud, tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Har du en verksamhet behöver du Ansöka om tillstånd hos kommunens nämnd för miljöfrågor. Om tillstånd ges kan detta var förknippat med villkor.

Huvudman för vattentäkten är kommunen du bor i eller där du har din verksamhet. Tillsynsmyndighet är kommunens nämnd för miljöfrågor. Förutom förbud eller krav på anmälan och tillstånd enligt dessa föreskrifter kan det också finnas förbud eller krav på anmälan och tillstånd enligt annan lagstiftning.

Sårbarhetsklassificering

När ett skyddsområdes gränser bestäms ingår det att även studera sårbarheten inom tillrinningsområdet. Genom att titta på de ytliga jordlagrens förmåga att släppa igenom föroreningar ges en förståelse för hur hög skyddsnivå som krävs inom olika delar av tillrinningsområdet. Sårbarheten delas in i fyra klasser:

Extrem hög sårbarhet

Störst sårbarhet har områden med isälvsavlagringar och där berggrunden är blottad. Isälvsavlagringarnas grövre korn som är mer eller mindre välsorterade innebär korta transporttider och att en förorening snabbt kan nå grundvattnet. Där berggrunden går i dagen finns det en direktkontakt med spricksystemen i urberget. En förorening som når berg i dagen har stora möjligheter att infiltrera till grundvattnet utan nämnvärd uppehållstid. När en förorening nått urbergets spricksystem så är nedbrytningen och fastläggningen av föroreningen generellt mycket liten. Områden med isälvsavlagringar och områden där berg går i dagen är klassade som områden med extremt hög sårbarhet.

Hög sårbarhet

Hög sårbarhet definieras av områden med sand eller grus som har hög genomsläpplighet.

Måttlig sårbarhet

Måttlig sårbarhet har områden med morän. I moränen förekommer olika kornstorlekar och materialet är osorterat. Detta gör att en förorening transporteras långsammare och man har större möjlighet att förhindra att föroreningen når vattentäkten.

Låg sårbarhet

Områden med lera klassas som låg sårbarhet då transporthastigheten i lera är extremt långsam. Även områden med torv eller mossar har låg sårbarhet då dessa sannolikt ligger på lera eller annan tät grund.

Lagar och föreskrifter

  • Miljöbalken
  • Naturvårdsverkets föreskrifter

Länsstyrelsens föreskrifter för vattenskyddsområde

Miljöbalkens allmänna aktsamhetsregel (försiktighetsprincipen) MB 2 kap 3§ :
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Försiktighetsprincipen innebär:

  • Redan förekomst av en risk för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder
  • Osäkerhet eller brist på bevisning fritar ingen från skyldigheten att vidta åtgärder

Vattenskyddsföreskrifter gäller främst följande verksamheter:

  • Hantering av petroleumprodukter och brandfarliga vätskor
  • Uppställning och tvätt av motorfordon och maskiner med förbränningsmotor
  • Hantering av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen
  • Upplag av timmer med mera
  • Avledning av avloppsvatten och dagvatten
  • Avfallshantering och deponering av snö
  • Miljöfarlig verksamhet
  • Täktverksamhet och markarbeten
  • Energianläggningar och brunnar
  • Transport av farligt gods samt väghållning

Restriktioner i skyddsområdet är formulerade som:

  • Förbud, tillståndsplikt och anmälningsplikt
  • Tillståndsansökningar och anmälningar (lämnas in > 6 veckor) prövas av miljöförbundet
  • Tillstånd kan förenas med villkor
  • Beslut i anmälningsärenden kan förenas med föreläggande om försiktighetsmått

Eventuella ersättningskrav

I Miljöbalken (MB) finns bestämmelser om ersättning:

  • Rätt till ersättning om restriktioner innebär att det uppstår betydande hinder för pågående markanvändning.
  • Ersättning utgår inte för allmän aktsamhet enligt MB. Med andra ord gäller restriktioner som kan betraktas som allmän aktsamhet ska man tåla utan ersättning.
  • Ersättning begärs hos Mark- och Miljödomstolen efter fastställelse.